Tisdag.

Igår kväll ringde Maria och frågade om barnen kunde vara hos mig som idag på morgonen och självklart fick de vara det. Så vid halv 11 snåret, om jag inte minns fel, så kom de hit.
Vi hade en mysig morgon/förmiddag med barnprogram, fruktfika, bus i sängen och så lite kurragömma såklart.

Efter det så for vi in till marieberg för att käka på MC-klubben.
Eftersom jag nyss hade ätit frukost så var inte jag så himla hungrig så jag tog bara pommes, lökringar, dip och cola, smarrigt värre.

I alla fall så säger Maria då "ska du äta alla dom där?" eller något liknande.

Jag blir förvånad, för det var ju bara ca 5 lökringar och säger
"ja vaddå då?"

Då svarar hon
"Ja det är ju lök, kommer du inte få ont i magen då?"

Mitt svar något i stil med
"ähh, det går bra"

Jo tjena, vi han bara gå in i leksaksaffären berdvid så börjar min mage ge upp och svider något grönjävligt.
Helt ärligt ville jag bara lägga mig på golvet och skrika rakt ut och eventuellt även kräkas.
Självklart så hade jag plockat ur mina novalucol ur jackan också, så inte hade jag någon medicin tillgänglig heller.
Men rundturen fortsatte runt på Marieberg och jag verkligen kände hur maten gungade upp och ner i strupen, blickade runt efter papperskorgar ifall jag skulle spy.
Det var nog mer hjärnspökena som trode att jag skulle kasta upp någonstans, men medans jag gick mot utgången, som kändes som min trygga plats, så hade jag hållplatser dvs papperskorgar.
Vid varje papperskorg kände jag efter om jag skulle klara mig till nästa utan att spy och till slut var jag ute.
Kastade mig in i bilen och körde hem fortast möjligast för att bokstavligt talat trycka i mig två tabletter för att sen lägga mig på soffan.
Tor det eller ej men det gick faktiskt över på 10 min efter pillrena.

Så vad har jag lärt mig av detta då?
1. Lyssna på din syster.
2. Ät inte lökringar någe mer.
3. Ha alltid piller med dig.
4. Sluta lyssna på dina spöken.
5. Ät inte lökringar någe mer.

Obs. Jag är medveten om att nr.2 och nr.5 innehåller samma text.

Nu mår jag bra igen och jag är ytterst tacksam att det finns mediciner som hjälper.
På eftermiddagen så åkte jag ut till praktikplatsen och skrev en massa papper, så imorgon ska jag till arbetsförmedlingen och lämna in dem. 
Onsdag den 18/11 kl.08.00 kommer jag infinna mig på Översta gård och jag kan inte längta mer efter att umgås med hästar igen.

Nu säger jag tack och god natt för mig och på återseende. 
Love M


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0